Orätt

Det är ett sundhetstecken att jag inte skriver här. mkt bra. Alltså var jag inte så sund 2007. uppenbarligen. Nu har jag mest så mycket att plugga på. och det är bra stress, bra oro, konstruktivt.

Jag är sund och har det bra. Men världen runt omkring mig är fan inte rättvis, det är dagens sanning.

OMG

....
.

... ..... ..jag ska bli faster... HELT GALET FANTASTISKT

Skeptisk

Är det först när jag är två
som jag blir hel?
När ett är två igen
blir jag halv.



All i've ever learned from love
was how to shoot somebody
who outdrew you

P

Det här var ju en ganska sugig kväll. Jag hade tänkt att säga att du

om du var i min situation, där du har gillat en kille sådär till och från i en 2 och ett halvt år, men det inte riktigt blivit av, å det sen lixom händer iaf, utan att du e särskilt säker på att det är det här du vill. Men du känner ändå att, okej, jag testar väl, hur illa kan det bli? Så ni börjar träffas lite sådär sporadiskt, men du känner dig rättså fort ganska klängig. Du känner att alla initiativ är dina, och du får ingen respons, nånstans. Så du blir rättså arg, eftersom att känna sig klängig är bland det värsta du vet, så du slutar höra av dig, efter att du frågat om ni ska göra det ena eller det andra. tre gånger. När du slutar höra av dig, så hör inte han heller av sig. Så, om du var i min situation, hur skulle du göra? skulle du låta det rinna ut i sanden, eller skulle du försöka ta upp det och se vad han säger?

Mhm. Men jag behövde inte säga allt det där, för han säger att

du, jag känner mig väldigt taskig. Men, ja, asså. Jag känner att vi är bättre som vänner.


Själv känner jag att världen suger, du är dum i huvet, och jag får, som vanligt, all skuld och får nöjet att bära alla känslor. Och nej, jag tänker inte vara din vän längre. För du är nämligen dum i huvet. Din jävul.

Ute

Jag känner hur kreativiteten flödar men hur inget blir gjort. Jag känner hur orden stångar sina bokstäver ut ifrån skallen och ned på tangentbordet, men inget blir skrivet. Jag känner mig oerhört sugen men tvekar för att slippa ta allt ansvar och all kontroll. Ingenting blir.

Jag lyssnar på Regina Spektor och drömmer mig bort. Jag tittar på Lock Stock and Two Smoking Barrels och sjunger med i musiken. Jag spelar gamla välkända stycken lite sämre än vad jag önskar. Koncentrationen är inte här.

Året

Jag kan också.

Ekonomi. Tja, farmors arv och erasmusstipendie hjälpte onekligen. Annars är det nog dyraste året hittills. Inget sommarjobb blev det heller. Fattig student. Familj. En begravd farmor, en begravd gammelmoster, en begravd bror till gräddnos, en bortsprungen katt. Det har varit ett tungt år. Men min bror har gift sig och jag hade en underbar sommar i stugan med mamsen, papsen och katten. Guld värt. Hälsa. En akut blindtarmsoperation i Venedig och en visdomstand senare, konstaterar jag ändå att jag kommit lindrigt undan i år. Inom ämnet förkylningar, vill säga. Kärlek. Efter ett krossat hjärta i början på året så krashade jag. Först i juni träffade jag Mr.Doctor, som var den enda som kunde intressera mig. Sen åkte jag hem till svedala igen, med diverse sporadiska pojkkontakter som följd. England har hitintills resulterat i två mindre lyckade förbindelser, varav P nog smärtar mest. Plugg. Har det varit gott om. Italien gick tillslut riktigt bra, efter mycket slit. England är ett helvete, men lönar sig i längden. Enligt frisören resulterar all min pluggstress i håravfall. Spännande. Vänner. Har jag gott om, och tur är väl det? Tragiskt att jag aldrig kan samla alla i en ask och bära med mig, var jag än går i världen. Vore praktiskt. 2009: Innebär ytterligare ett halvår i England. Sen, vem vet? Borde jobba på sommaren, måste plugga på hösten. Önskar åka iväg till Australien vid årsskiftet: drömmar är till för att uppfyllas.

Snodde upplägget från dig, Malin, men jag kanske inte är helt ute och cyklar när jag påstår att det är ett relativt välspritt sådant...?

Upptecknat

Jag kan inte sova.
Så jag skrev en lista.

Nyår - vilka, var, hur, när, varför?
Plugg
Mat - mindre
Motion - mer
Skottland - boende
Tåg - L till L
P?!
Ring gräddnos - obs!

...listor brukar hjälpa sömnlösa nätter. men jag vet inte jag.
Jag har kanske lite väl mycket ångest, den här natten?

Apati

Det här kommer ju inte bli ett vettigt blogginlägg nånstans, men det gör ju inget...

Kärleken då. Jag tror på den på många sätt. som hur ni visar den till mig, som hur jag visar den till andra och er (hej, hej fina du), som hur den finns i luften vi andas och jorden vi bor på, likaväl som hatet, föraktet och tvivlet som oftare än vad vi önskar invaderar vår tankevärld och våra handlingar. Men den passionerade, besvarade kärleken, den som löser alla problem, den som bara tar över och styr två människor, gör två till en, får själsliga ting att ta över kroppsliga, ger otvingad glädje och frid i själ (bla, bla, bla, you get the picture). Den. Den var alldeles för länge sen. Tillhör den ungdomen? Tillhör den tiden innan bitterheten, tvivlet, sveken, smärtan, ångesten, livskrisen, kaoset? Är den borta?

Jag kan inte längre känna. Känna så starkt som jag en gång gjorde, utan förbehåll, utan tvivel, utan eftertanke. Är det inte sorgligt?

Ibland tänker jag, att allt eftersom man lever, allt eftersom att man upplever saker som är hjärtskärande jobbigt, så vidgar man sitt smärtspektrum. Eftersom man tidigare varit med om någonting som är så jobbigt att man inte längre vill vara med själv, så känner man inte längre lika intensivt för vardagens glädje och sorg. Man vet när det är någonting som sker som verkligen betyder någonting, som verkligen gör ont. Ingenting annat gör någon skillnad.

Att inte positiva saker heller berör, det känns enbart sorgligt.

Vorresti?

Quanto ti costa dirmi sempre?
....se poi sempre è una bugia...

Ja, idag har jag gjort nått nytt.
Rättelse: idag har jag gjort något som jag ej gjort på mycket, mycket länge. det var en gång en flicka, en pojke, ett bibliotek, två datorer och ett program som heter msn. Det var roligt. mycket roligt. jag vill haaa! ...suck...

È un fiume in piena di vorrei...

Suck

Att jag bara pluggar => att jag inte tänker => att jag inte bloggar här.

Det borde vara ett gott tecken, men jag känner mig tom. Jag har ingenting att älta!!! ...jag kan älta det lite, förstås. Gud, så bra det blev nu.

ojdå

Asså, idag gick det inte så bra att plugga. För jag träffade på Mr.Swede på bibblan. å efter en timme gick vi iväg å käkade. å sen gick vi och drack öl. och sen en till.

Jag är fan såld. MEN, jag är inget substitut, det kommer han snart få klart för sig.
moahahaaa
nu ska jag dricka lite mer vin. vin är bra för själen.

Klarhet

Japp. Snart är det helg. då ska jag vara stark. Jag är nämligen bäst. ajjemen.

Oroad

Nästa gång jag fyller år är det 25 som gäller.
Blev lite rädd när jag kom på det.

Pojkar. Relationer. Meningsfulla utbyten. Det är något som detta inte kommer att leda till. Hur många trial and error behöver jag för att insikten ska gå in på djupet?

Gåva

När man håller på att få ett smärre psykbryt för att man är lite skitso och snurrar in i negativa tankemönster, då är det bra att man har vänner som Gräddnos och Goldie. Var skulle världen vara utan bestående relationer? Carpe diem, ta det lugnt, var ärlig mot dig själv och så i förlängningen även mot andra, rise above, oroa dig inte och glöm för bövelen inte bort att andas, njuta och känna hur du lever, varje år, varje dag, varje sekund. Just år 2008 har varit ett år där jag har känt av att jag lever. Jag må tro att jag har blivit lite känslokallare, känner lite mindre. Men så är det nog inte, det är nog med största sannorlikhet ett år där jag har känt så mycket starkare, så mycket mer överväldigande och förvirrande att jag inte längre känner så mycket när allting är som det ska. Det måste vara ett bra tecken, annars vet jag inte vad jag ska ta mig till.

Hjärnimpulser

...jag hittade min telefon i papperskorgen precis. Now, that's strange.

Idag har varit ytterligare en pluggdag, men tankarna vandrar ju lite, som de alltid gör när jag börjat hoppa i säng med folk igen. Jag gör ju inte det så ofta, som jag kanske skulle vilja. om det nu var med rätt person. Men, hur som, när jag väl gör det, så får jag för mig en massa saker. nu har jag fått för mig att jag nog kanske vill lära känna den här Mr.Swede för å se vad han är för prick, egentligen. Vilket ju är rätt befängt och helt och hållet ett beteendemönster som jag behöver bryta, då han 1. fortfarande är kär i sitt ex och 2. dubblar med Blixten.

URK va äckligt, fan. Men går det in i min hjärna? take a guess...
fan, ge mig en psykolog...

Annars har jag solat idag. gäller att hålla humörkemikalierna på topp, orkar inte fler depressioner. Tyvärr fick jag för mig att köra en skrubb såhär på kvällskvisten. Gör inte det när ni är nysolade, ser ut som en flammig tomat. mumma

Sovdags

Hemma nu.
Det var utgång ikväll. det var trevligt.
På förfesten. Sen kände jag, att, nej, jag är faktiskt inte så sugen.. Jag vill inte ut och slösa bort mina pengar. Jag har föreläsning i morgon kl 10, jag samlar galet många vuxenpoäng jämt. Varför är alla omkring mig påväg att bli vuxna, när jag känner att jag är där? Varför umgås jag fortfarande med folk som söker, när jag redan är där? Jag vet vad jag vill, jag vet vem jag är, jag vet vad jag vill ha. Jag vet vad jag förväntar mig av framtiden, jag vet vad jag vill jobba för.

Jag vet vad jag vill ha när det kommer till män, och jag nöjer mig inte med mindre. Det ger mig inte längre något att knulla runt på vägen dit. Ofrånkalleligt gör det att jag ser på män/pojkar/människor på (tydligen) ett annat sätt än majoriteten runt omkring mig.

Irriterande.
var är mina likar?

Fettokontroll

Oh, när man är full, då kan man verkligen skirva om vad som helst. som tur är s¨är jag inte så full (som jag hade kunnat va) utan kan skriva någorlunda så sammanhängande. tyvärr funkar inte den spärren på fiverse andra sigor. tur att man e så jävla bra å ödmmuk som man är. ibland.

Snesteg

Hmm... jag startade en annan blogg nyss, där jag tänkte att jag inte skulle vara anonym. typ, hålla nära och kära uppdaterade på vad som händer. Men jag håller på att ångra mig, tror jag. jag känner mig så... tja, naken, antar jag. Det är aldrig kul... Sen är jag helt galet hemskt bekräftelsekrävande, så när ingen respons trillar in blir jag tjurig och putt å känner mig oälskad och bortglömd. Duktigt, klagan, duktigt.

Gräv din egen grav

Arbetslös

Jag har svårt att motivera mig till att göra nånting särskilt alls faktiskt, när jag åker nu snart. Svårt att inte bara gå och vänta, speciellt då eftersom jag inte har nått att göra här. Mor och far jobbar, jag sitter framför datorn, mor och far jobbar inte, jag lagar mat, vi äter, ser lite 'allo'allo å sen sover. Livet är liite på paus, kanske. för att få tiden att gå spelar jag flöjt. Och dator.

I väntan på att livet ska börja
Ska man leva i nuet

Sommaravslutning

Jag följde med mor och far ut till sommarstugan för en sista helg i paradiset, innan hösten kickar in på allvar. och innan jag åker iväg till England. Det är bara 2 veckor kvar nu. knappt. Tänk, tiden går så fort, varesig man har roligt eller inte.

I stugan gjorde vi inte mycket mer än njöt av varandras sällskap. Samt städade, klippte gräset, lagade mat, plockade svamp, tog upp flotten, badade hottub, solade mellan molnen och hade gäster på lunchbesök. Jag kom på mig själv med att vara sysslolös, lynnig och irriterad över att vara där. det var inte så bra. Men så kan det kännas ibland, när jag vet att den här sommaren bara är en transportsträcka mot någonting annat. det är inte så bra, att jag inte alltid klarar av att njuta av nuet. Det borde jag göra oftare.