Fel

Det fanns en tid när jag behövde den här bloggen mer än vad den behövde mig. Nu håller den sig knappt levande, men ibland, då behövs den igen.

Ibland bubblar händelser och saker upp till ytan igen. Ibland kommer det förflutna ikapp. Att andra människors handlingar kan såra så mycket, göra så ont, det hade jag förträngt här i min harmoniska lilla bubbla. Det är sånt man ska förtränga, det är ett sundhetstecken. Har jag hört. Men det finns alltid med, det ligger bara inte på ytan. Förrän någon annan i närheten blir drabbad. Som när historien upprepar sig och man återigen står där som handlingsförlamad åskådare utan de rätta verktygen. Utan de rätta orden för att hjälpa, med sin egen sorg som tränger fram och ut genom tårkanalerna. Handlingsförlamad. Eftersom tiden är någonting som inte går att stoppa. Eftersom det förflutna är någonting konstant. Fakta. Oföränderligt.

Orsak - verkan.
Varsegod: här är ditt liv i spillror. Lycka till nu.

Orätt

Det är ett sundhetstecken att jag inte skriver här. mkt bra. Alltså var jag inte så sund 2007. uppenbarligen. Nu har jag mest så mycket att plugga på. och det är bra stress, bra oro, konstruktivt.

Jag är sund och har det bra. Men världen runt omkring mig är fan inte rättvis, det är dagens sanning.

Året

Jag kan också.

Ekonomi. Tja, farmors arv och erasmusstipendie hjälpte onekligen. Annars är det nog dyraste året hittills. Inget sommarjobb blev det heller. Fattig student. Familj. En begravd farmor, en begravd gammelmoster, en begravd bror till gräddnos, en bortsprungen katt. Det har varit ett tungt år. Men min bror har gift sig och jag hade en underbar sommar i stugan med mamsen, papsen och katten. Guld värt. Hälsa. En akut blindtarmsoperation i Venedig och en visdomstand senare, konstaterar jag ändå att jag kommit lindrigt undan i år. Inom ämnet förkylningar, vill säga. Kärlek. Efter ett krossat hjärta i början på året så krashade jag. Först i juni träffade jag Mr.Doctor, som var den enda som kunde intressera mig. Sen åkte jag hem till svedala igen, med diverse sporadiska pojkkontakter som följd. England har hitintills resulterat i två mindre lyckade förbindelser, varav P nog smärtar mest. Plugg. Har det varit gott om. Italien gick tillslut riktigt bra, efter mycket slit. England är ett helvete, men lönar sig i längden. Enligt frisören resulterar all min pluggstress i håravfall. Spännande. Vänner. Har jag gott om, och tur är väl det? Tragiskt att jag aldrig kan samla alla i en ask och bära med mig, var jag än går i världen. Vore praktiskt. 2009: Innebär ytterligare ett halvår i England. Sen, vem vet? Borde jobba på sommaren, måste plugga på hösten. Önskar åka iväg till Australien vid årsskiftet: drömmar är till för att uppfyllas.

Snodde upplägget från dig, Malin, men jag kanske inte är helt ute och cyklar när jag påstår att det är ett relativt välspritt sådant...?

Kärlek

Det bästa jag vet med söndagar, är att läsa PostSecret. Det ger mig hopp, tröst och empati för människorna. Om det är något vi inte är, så är det ensamma här på jorden. Trots det, så är det vad vi känner oss. Är inte det konstigt?

Jag önskar att alla såg sig själva lika vackra som jag ser dem. Jag önskar att alla såg sina egna styrkor, istället för att leta efter sina brister. Jag önskar att du gick fram till spegeln på morgonen, klädd som gud skapade dig, granskade dig själv från topp till tå, och sa till dig själv: herregud vad du är vacker. Det finns inget vackrare än en lycklig själ.

Bild hederligt stulen från PostSecret

Gåva

När man håller på att få ett smärre psykbryt för att man är lite skitso och snurrar in i negativa tankemönster, då är det bra att man har vänner som Gräddnos och Goldie. Var skulle världen vara utan bestående relationer? Carpe diem, ta det lugnt, var ärlig mot dig själv och så i förlängningen även mot andra, rise above, oroa dig inte och glöm för bövelen inte bort att andas, njuta och känna hur du lever, varje år, varje dag, varje sekund. Just år 2008 har varit ett år där jag har känt av att jag lever. Jag må tro att jag har blivit lite känslokallare, känner lite mindre. Men så är det nog inte, det är nog med största sannorlikhet ett år där jag har känt så mycket starkare, så mycket mer överväldigande och förvirrande att jag inte längre känner så mycket när allting är som det ska. Det måste vara ett bra tecken, annars vet jag inte vad jag ska ta mig till.

Logistikbrister

Jag förstår inte det här. Tjejer alltså, de vill inte ha en kille, men ändå så är han claimad, och man får inte gå dit själv och smaska, för då är man illojal. WHAT? Mina känslor för en person har väl ingenting att göra med dina känslor?

Jag blir så trött.

Skitunge

Asså, va fan! Vi sitter å snackar skit å lite till om gårdagens bravader och defacto att Klagan inte kom hem förrän på eftermiddagen kommer upp. Varvid Blixten fäller kommentaren "ja, fast det var ju lite fel kille, kanske" FÖR I HELVETE Jag går hem med vilken kille jag vill, du har ingen rätt att döma mig för de (ytterst få, bör tilläggas) killar som jag faktiskt tänder på eller finner intressanta. DET ÄR MITT VAL å jag skiter fullständigt i dina claims. Det spelar ju lixom ingen roll, för varenda kille som jag har tyckt om är ju enligt dig "fel kille, kanske"

Medan du är upptagen med att vara rätt
är jag upptagen med att leva.

Avis

Skulle ringa till Sandy och prata lite Englandlogistik med henne, tänkte jag. Hon var på Mallorca. Tyckte plötsligt väldigt illa om henne...

Omkring

Det hinner hända mycket på tio dagar.
Som en omstrukturering av blogger, till exempel.
Eller ett strul med furren, då.
En natt inne på ett regemente, kanske?
En bad taste-fest med 8 tjejer och en stackars ditkommenderad basketspelare som tvingades dela säng med sitt ragg i hennes lillebrors säng. det var inte jag. vill jag påpeka.
1 soffa, 2 tältsängar, 1 bäddsoffa och 2 sängar. Kan man hinna med att avverka. också.

Om man nu vill.

Jag har haft så sjukt kul.

Vänster

Coldplays nya förföljer mig.
Helknasigt.
Jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. och jag måste nog svara honom snart, tror jag...

Hur som, så har jag varit i Uppsala och hälsat på underbara gräddnos, hon är världens bästa. samt träffat massa, massa av hennes underbara, underbara vänner. Guld.

Avklarat årtiondets bästa efterfest, det ska mycket till för att klå den. Jag och gräddnos somnade på en varsin axel av Mr.Sunnies. Blev lite kär i idén av Mr.Sunnies samt försökte sälja in nämnda till gräddnos. Det gick nog sådär. Jaja, sen träffade vi på furren också, på en himla trevlig långfika, och en frukostdejt för mig i morse.

"När du kommer hem sen om ett år, kan inte vi dejta då? Om vi båda är singlar, alltså?" hehe, jaaao, okej då. If you twist my arm.