Hmm... jag startade en annan blogg nyss, där jag tänkte att jag inte skulle vara anonym. typ, hålla nära och kära uppdaterade på vad som händer. Men jag håller på att ångra mig, tror jag. jag känner mig så... tja, naken, antar jag. Det är aldrig kul... Sen är jag helt galet hemskt bekräftelsekrävande, så när ingen respons trillar in blir jag tjurig och putt å känner mig oälskad och bortglömd. Duktigt, klagan, duktigt.
Gräv din egen grav
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jamen du kan ju inte börja skriva någon annanstans och lämna mej kvar i mörkret!
Have no fear, klagan is near! Du vet, bor man med 3 tjejkompisar i England så är det som bäddat för avskrivningsbehov i anonym form. :)
Skicka en kommentar