Året

Jag kan också.

Ekonomi. Tja, farmors arv och erasmusstipendie hjälpte onekligen. Annars är det nog dyraste året hittills. Inget sommarjobb blev det heller. Fattig student. Familj. En begravd farmor, en begravd gammelmoster, en begravd bror till gräddnos, en bortsprungen katt. Det har varit ett tungt år. Men min bror har gift sig och jag hade en underbar sommar i stugan med mamsen, papsen och katten. Guld värt. Hälsa. En akut blindtarmsoperation i Venedig och en visdomstand senare, konstaterar jag ändå att jag kommit lindrigt undan i år. Inom ämnet förkylningar, vill säga. Kärlek. Efter ett krossat hjärta i början på året så krashade jag. Först i juni träffade jag Mr.Doctor, som var den enda som kunde intressera mig. Sen åkte jag hem till svedala igen, med diverse sporadiska pojkkontakter som följd. England har hitintills resulterat i två mindre lyckade förbindelser, varav P nog smärtar mest. Plugg. Har det varit gott om. Italien gick tillslut riktigt bra, efter mycket slit. England är ett helvete, men lönar sig i längden. Enligt frisören resulterar all min pluggstress i håravfall. Spännande. Vänner. Har jag gott om, och tur är väl det? Tragiskt att jag aldrig kan samla alla i en ask och bära med mig, var jag än går i världen. Vore praktiskt. 2009: Innebär ytterligare ett halvår i England. Sen, vem vet? Borde jobba på sommaren, måste plugga på hösten. Önskar åka iväg till Australien vid årsskiftet: drömmar är till för att uppfyllas.

Snodde upplägget från dig, Malin, men jag kanske inte är helt ute och cyklar när jag påstår att det är ett relativt välspritt sådant...?

Upptecknat

Jag kan inte sova.
Så jag skrev en lista.

Nyår - vilka, var, hur, när, varför?
Plugg
Mat - mindre
Motion - mer
Skottland - boende
Tåg - L till L
P?!
Ring gräddnos - obs!

...listor brukar hjälpa sömnlösa nätter. men jag vet inte jag.
Jag har kanske lite väl mycket ångest, den här natten?

P

Jag tycker så oerhört mycket om dig.
Jag kommer alltid tycka oerhört mycket om dig.
Jag är bara inte helt säker på att det här är rätt sätt att tycka om dig på.

Hjärta&smärta

Okej. Here it comes:

Jag har skrivit 5500 ord på en vecka.
Lämnat in två arbeten.
Drack öl som en svamp igår.
och drog med mig P hem.

Inte bra.

Jamenvisst

Det är mycket musik i videoformat nu.
Men det är också en trip down memory lane för lilla mig. En påminnelse om det som en gång var, det som är och det som komma skall.

Ja, självklart vill jag vara med.

När blir man stor, dock? när är man exakt där man vill vara?

Death

Apati

Det här kommer ju inte bli ett vettigt blogginlägg nånstans, men det gör ju inget...

Kärleken då. Jag tror på den på många sätt. som hur ni visar den till mig, som hur jag visar den till andra och er (hej, hej fina du), som hur den finns i luften vi andas och jorden vi bor på, likaväl som hatet, föraktet och tvivlet som oftare än vad vi önskar invaderar vår tankevärld och våra handlingar. Men den passionerade, besvarade kärleken, den som löser alla problem, den som bara tar över och styr två människor, gör två till en, får själsliga ting att ta över kroppsliga, ger otvingad glädje och frid i själ (bla, bla, bla, you get the picture). Den. Den var alldeles för länge sen. Tillhör den ungdomen? Tillhör den tiden innan bitterheten, tvivlet, sveken, smärtan, ångesten, livskrisen, kaoset? Är den borta?

Jag kan inte längre känna. Känna så starkt som jag en gång gjorde, utan förbehåll, utan tvivel, utan eftertanke. Är det inte sorgligt?

Ibland tänker jag, att allt eftersom man lever, allt eftersom att man upplever saker som är hjärtskärande jobbigt, så vidgar man sitt smärtspektrum. Eftersom man tidigare varit med om någonting som är så jobbigt att man inte längre vill vara med själv, så känner man inte längre lika intensivt för vardagens glädje och sorg. Man vet när det är någonting som sker som verkligen betyder någonting, som verkligen gör ont. Ingenting annat gör någon skillnad.

Att inte positiva saker heller berör, det känns enbart sorgligt.

Oops

Jag tror inte på kärleken längre.

Det är inte alls bra.
Ingenstans

Vorresti?

Quanto ti costa dirmi sempre?
....se poi sempre è una bugia...

Ja, idag har jag gjort nått nytt.
Rättelse: idag har jag gjort något som jag ej gjort på mycket, mycket länge. det var en gång en flicka, en pojke, ett bibliotek, två datorer och ett program som heter msn. Det var roligt. mycket roligt. jag vill haaa! ...suck...

È un fiume in piena di vorrei...

Näe

Kuk.
Jag är kär.

Kärlek

Det bästa jag vet med söndagar, är att läsa PostSecret. Det ger mig hopp, tröst och empati för människorna. Om det är något vi inte är, så är det ensamma här på jorden. Trots det, så är det vad vi känner oss. Är inte det konstigt?

Jag önskar att alla såg sig själva lika vackra som jag ser dem. Jag önskar att alla såg sina egna styrkor, istället för att leta efter sina brister. Jag önskar att du gick fram till spegeln på morgonen, klädd som gud skapade dig, granskade dig själv från topp till tå, och sa till dig själv: herregud vad du är vacker. Det finns inget vackrare än en lycklig själ.

Bild hederligt stulen från PostSecret

Ägghjärna

Jag kommer på mig själv med att vilja att mr.Swede ska börja prata med mig på msn igen, som han gjorde igår. Så att jag kan leka dissa-leken lite till. det är så underhållande. å här sitter jag och kan inte koncentrera mig på mitt arbete som ska in på måndag. 150 ord av 1000 gjorda... Men, asså. ja. så är det iaf.

Förövrigt är jag barnsligt förtjust i skäggstubb. idag var det 3-dagars på mr.Swede. Jag höll på å få kåtslag, där.

Gött att han i verkligheten är mer nerlagd än Tjernobyl, när han i fantasin har en helt annan roll.

Suck

Att jag bara pluggar => att jag inte tänker => att jag inte bloggar här.

Det borde vara ett gott tecken, men jag känner mig tom. Jag har ingenting att älta!!! ...jag kan älta det lite, förstås. Gud, så bra det blev nu.

Fruit machine

Backspegeln

Ja, nej, jag håller med föregående talare.

VaFan

asså. killar. jag hatar dom, de jävla svinen. fy fan.

uss.

Hans ex, hon är däremot grym, hon hatar mig inte för att jag är jag, hon tycker om mig som person. men hon tycker inte om att jag tycker om mr.Swede. Men det är ju förståeligt.

Hon är fan bättre än hela situationen i sig. Tur att jag lagt ned. ehem.

Borta

Så, nu är han nedlagd.
Han vet bara inte om det själv, än. men det är ett mindre problem.
Oh, happy day! Nu kan jag ägna mig åt viktigare saker. som moi

Negramaro