30 maj 2007

Minnen

Sist jag såg Amelie var jag 17 år ung och olycklig i mitt första förhållande. så gick vi på bio, och filmen gav oss glädjen tillbaka. det var trevlig, hjälpte oss några månader till. Sen var det han som krossade mitt hjärta. På nyår hånglade han med en annan tjej medans jag satt inte på en toa med M och berättade om knivarna i mitt hjärta mellan gråtattackerna. Säkert något de flesta vet hur det känns, vid det här laget. Men då visste jag inte, då hade jag ännu ej haft så ont. Sen svor jag att aldrig ha så ont igen.
Ett löfte som såklart inte kunde hållas. nästa gång var ju värre.

Inga kommentarer: