Gladpapp

Jag känner mig lite.. ..tom.. lite.. hmm... lite vilsen. Ny plats, lite tråkiga människor. Eller är det jag som är tråkig, som inte passar in?

Saknar dem som står mig riktigt nära. På riktigt. Ser min själ, ofullständig och naken, som ändå vill mig väl, prata med mig. vara med mig. Öppna mig och öppna sig. Det är på riktigt. Mitt liv här är plast. Eller gladpapp kanske, för trevligt, det är det allt...

Tigga

Det är bra att kunna tigga skjuts av folk på deras cyklar. Det är bra att gå överallt istället för att cykla. Det är bara det att skorna är för små och pakethållare är obekväma. Speciellt när folk envisas med att ha cykelkorgen på hela tiden. Den skär in i benet så obehagligt.

Jag vill verkligen ha tillbaka min cykel. Har aldrig tittat på så många cyklar i hela mitt liv.

Den är grön. Har du sett den?

Familj

Min lilla pappa har fyllt 60. Hemma på besök kändes det intensivt. Mycket folk och lite tid. Höll på att äta ihjäl mig. Pappa pappa... min pappa. Lite vemod känns ändå.. för mig, inte för honom. "Allt vi har är nu, och nu är det bra" sa pappsen. Men framtiden då? Hur ska det gå utan pappa? Min varma goa far.
Jag älskar dig.

Aggro

Varför måste just min cykel bli stulen?! Såååååå jävla förbannad, helvete. KUKEN

Tagen

Jag fick en bok tillskickad mig, The Time Traveler's Wife av Audrey Niffenegger. Sträckläste den, slukade den. Den tog slut halv tre i natt, men jag kunde inte släppa den. Superlativ är överskattade, men det är faktiskt en fruktansvärt vacker kärlekshistoria, utan sliskiga kärleksromansdängor och hollywood-fasoner. Den är äkta, den är verklig, den är nära, den berör och den är så nära sanningen. Jag kan inte koncentrera mig på mitt verkliga liv. Den här boken kommer ta lång tid att smälta.

Hoppas Hollywood inte förstör den med sin filmatisering. Hua. Då blir jag ledsen. Tänk att folk kommer lära känna den på en filmduk, och inte i sin skrivna, underbara skepnad.

Dessutom är jag påväg att förälska mig i R också. Ojoj...

Dum

Insåg hur lite jag kommer ihåg från mina dagar som html-nörd när jag tänkte ändra några småsaker på sidan. Fasen va pinsamt...

Gråt

Idag har jag sagt hejdå till Steve Irwin. Såg minneshögtiden för honom på animal planet. Jag grät, grät och grät. Inte var jag ensam om att tro att han var odödlig, inte. Det känns inte nära, men det känns. Jag har upplevt landet han älskade. Jag älskar det jag med. ...Fler och fler delar av det jag ser som min värld kommer att försvinna. Alla ska vi dö. Undrar hur det blir för mig. Oundvikligt, ofattbart. Livets stora gåta...

Allt vi är; vårt förflutna.

Saknar

K ringde idag. Ända från Australien. Ett annat liv, en annan tid. Allt var så lätt då? Ha, näe, fan heller att det var. Men det dracks många cruisers... Så många att alkoläsk idag för mig är odrickbart.

Ja oj, vilken tid. Vilket språk. Minnen... Hon fick mig att minnas en massa minnen. Jag vill läsa min dagbok från den tiden. K.O. Jag var riktigt kär i honom. Helt sanslöst laddat när jag träffade honom 2 år senare. Vi pratade, skrattade, tog igen tiden. Kändes som om jag var med i en film. Idag känns det väldigt avlägset. Var det jag? Haha, vi sa att vi skulle ses om två år igen. ...Det är nu till jul det. Jag kommer inte åka tillbaka i jul. Snyft.
Haha, när jag strulade med K:s bror. Ojojoj vad knäppa vi var. Fast hon var ju inte bättre själv, tur i oturen. Ja, oj. Knas.

K var full när hon ringde. Men hon nyktrade nog till lite pö om pö. Pratade om ditten och datten. Ja oj så avlägsen den tiden känns. ..Tänk att jag kan längta tillbaka så mycket trots allt...

Desperat

I desperat behov av en ny frisyr. ..Det här går ju inte längre. ...var ska jag få pengarna ifrån? Vilken frisyr vill jag ha? Vilken färg?

Ja, detta är tyvärr dagens i-landsproblem. Men det ser ju för jävligt ut...

Dumt

Jag har varit dum. Jättedum. Riktigt dum. Det är roligt att går på fest. Denna gång var det temafest. Det var kul först. Då. Men jag var så full, så jag minns knappt vad som hände. Men jag tog den pojke som S hade haft något med. Och jag följde med honom hem. Och jag har sjukt mycket ångest.

Jag var jättefull. Jag minns bara glimtar av kvällen. Jag drack massa sprit. Och öl. Och vin. Jag var inte ensam om att göra dumma saker. Jag hånglade runt. Jag gick hem med honom. Jag är inte ens intresserad av honom. Fasen vad korkat. Jag har inget försvar, jag har inget att säga till mitt försvar. Att jag var aspackad är inget försvar. Så gör man inte. Illa.

Jag har pratat med S. Rett ut det som gått. Men skadan är ju skedd. Så fruktansvärt, jäkla klantigt. Illa, illa, illa.