Gåva

När man håller på att få ett smärre psykbryt för att man är lite skitso och snurrar in i negativa tankemönster, då är det bra att man har vänner som Gräddnos och Goldie. Var skulle världen vara utan bestående relationer? Carpe diem, ta det lugnt, var ärlig mot dig själv och så i förlängningen även mot andra, rise above, oroa dig inte och glöm för bövelen inte bort att andas, njuta och känna hur du lever, varje år, varje dag, varje sekund. Just år 2008 har varit ett år där jag har känt av att jag lever. Jag må tro att jag har blivit lite känslokallare, känner lite mindre. Men så är det nog inte, det är nog med största sannorlikhet ett år där jag har känt så mycket starkare, så mycket mer överväldigande och förvirrande att jag inte längre känner så mycket när allting är som det ska. Det måste vara ett bra tecken, annars vet jag inte vad jag ska ta mig till.