Vårbrudar

Oh, jag är helt bängslut i huvet. Tankar snurrar knappt. fast det gör de ju såklart. Förstår inte vad som har hänt. så fort som våren tutade fram gick alla mina polare å gängade. hur gick det till?! å jag då? neä, jag bara snor runt här som en marskatt. ingen faller mig på smaken. Ja, förutom P då. Han är rätt grym. men han är lite väl grym för mig, känns det som. Ja, jag kanske nedvärderar mig själv en aning. knyttet är lite sån. Men, asså, han är ja. som jag tjatar om för mig själv, alldeles för svår för mig. varför faller jag alltid för dessa konstnärssjälar?! suck... orka lixom. men sen då, när vi går ut. jag fattar inte hur de orkar hålla intresset uppe. Blixten går å hånglar med 2 boys på en kväll, bara för att glömma sin franske skidlärare, A går å gängar med en polare den ena kvällen å en fotbollsspelare från gbg nästa. Generalen strular runt med sitt lammkött, Goldie är typ sambo utan att hon vet om det. Å jag då?! suck, jag står här å funderar på hur de orkar.. det handlar visst om kvaliet, har jag fått för mig, men vart fan tog den vägen om jag inte ens orkar med en?

Nu ska klagan gå å sova, kanske lite lättare om hjärtat.