Ljust

Åh, jag är så lycklig.
Jag är så glad.
Jag har äntligen hittat ut genom tunneln, jag har äntligen hittat tillbaks till mig själv, till min självkänsla och till min självrespekt. På alldeles egen hand. Bara sådär.
Det tog ju bara 3 år.

Det spelar ingen roll vad framtiden har att erbjuda, jag möter den glatt, nöjd med varje dag. Glad att få vara mig själv. Stolt över att vara mig, med alla mina personlighetsdrag och knepigheter.

Rak i ryggen, det är jag.