Bakelseförfest

Jag sitter här och läser min vanliga runda bloggar, och nästan alla skriver om denna gårdagens hjärtliga dag och hur de förhåller sig till den. Det verkar som om de flesta singlar tycker att det är lite jobbigt med denna dag, mycket energi går åt till att tänka på att man är just singel. Det är ju lite tråkigt. Som motpol till denna negativa trend tänkte jag beskriva min dag. Den var rätt bra, trots brist på hångel.

På natten innan lagade jag kärleksmums. Kan tänka mig att grannarna var glada när elvispen gick igång runt midnatt. Ojsch. Blev först med att önska P en trevlig alla hjärtans dag. Och två andra vänner som jag satt och tjötade med på msn. Somnade sent och vaknade glad. Träffade girlsen och åt ihop, sjöng på stan med studentkören och delade ut hjärtan till människor som gick förbi. Mycket underhållande att se folks reaktioner när man räcker fram ett rött pappershjärta till dom. Vissa verkar tro att man är spetälsk. hihi. Gick vidare till S och vi gjorde oss i ordning för kvällens galej.

Förfest med kärleksmums och mycket folk som jag tycker om. Oh, jag har så grymma kompisar, det är galet. Vi pratar om så störda saker. ja. knas. Vi kom iväg till kåren efter mycket om och men. Där var det hjärtligt dekorerat och god öl. Satt och pratade jättemycket med P. Ja, det var då jag insåg att jag inte kan vara kär i honom, för han släpper inte in. Han är alldeles för svår. Hur ska jag orka med det, lixom? Men han är fortfarande grym. En klippa. Ja, me like. Sen gick jag och S via pastavagnen hem. Efter en massa dans. Hehe, jag dansade lite indie med P, det var bara vi som fattade vad vi höll på med. mmm jag säger då det. Vi är katter bland hermelinerna.

Alla hjärtans dag var en trevlig och mysig dag, fylld med kärlek och vänskap. Och kärleksmums.