Sång

Musik ger liv åt själen. Musik når själadjupt, ner i grottor och skrymslen, glättar på dörrar jag vill hålla stängda och ger mig intensiva känslostötar. som jag snabbt trycker ner igen. nej, Klagan, inte känna så... dumt att känna, bättre att inte känna alls. lättare då. smärtfritt. förutom att det inte blir smärtfritt. smärtan bubblar fram ändå, den har lättare att ta sig ut och hitta sprickor än glädjen. Det är glädjen jag håller fjättrad. Varför vara så rädd?

Långt

50 mil?!

Undrar

Distans, funkar det verkligen? Tar inte tankar och funderingar, men främst av allt hjärnan kål på känslorna?

YES

Det var en helt otroligt bra fredag. ja, det var det. Champagne, rödvin, öl, wiskey, gintonic.. och han. jaaaaaaaaaa!
haha, vilken underbar, underbar fredag! och lördag förmiddag. så glad, så mysigt. så bakis. Charmigt sa han. hoppas så. hoppas hoppas hoppas. hoppas för mkt? vill för mkt? önskar allt, inte bara kakan. nu. Men galet fint var det iaf. och kul. och trevligt. såg inte många andra, inte många andra alls. var tokupptagen. me like.

Champagne

Festfestfestfestfestfest. å va kul det ska bli.

Klapp kanon är kvällens grundton.
hahaha

Nej

Nu har jag lärt mig, en gång för alla. Att stänga in mig själv i min lägenhet i 4 dagar är ingen bra idé.. Jag blir så himla knasig. Imorrn måste jag gå å plugga nånstans där andra pluggar. Att jag är sjuk å stenförkyld gör ju bara saken värre, men ändå, nu går det inte längre. Jag behöver ju inte tvinga mig själv in i ett mörkt och männsikofattigt liv... fan, jag blir tokig ensam. jag är så lite ensam. Människan är så lite ensam, utan en social kontakt händer det så lite med oss. Så liten.

Fortsättning

Idag ska det enligt SMHI vara gul sol skymd av grått moln, men så är icke fallet. nej, här är himlen vit (möjligen ljusgrå...kanske) å det trillar massa blött ner. å jag är fortfarande utan näsa. var är nässprayen?

Veckans shoppingtur gick till apoteket, där köptes;
Ipren
Nässpray
Bafucin
Näspapper

Tur att man inte hostade på kassörskan då...

Väder

Varför är vädret på SMHI:s hemsida aldrig likadant som utanför fönstret?

?

Vad väntar jag på? egentligen?

Vägen

Förkylning på g, jag vet fortfarande inte vad jag håller på med. höger eller vänsterfot? Varför var jag nervös idag? Varför klarar jag inte av många människor? Har jag psykiska problem? varför skulle jag ha det? Vad skiljer mig från alla andra? Varför är jag så himla melodramatisk?

Önskar jag kunde dränka mina sorger. Lätta vägen ut. Vill inte lätta vägen ut. Inte alls. Vill bara ha det lätt. från början. vad är lätt? jag har det lätt. Vill sova nu. Hoppas jag kan sova nu.

Gah

Var är mitt LIV?!

Allt

Känner mig lite lös under foten. lös på foten. lösfotad. Ingen moral, ingen koll. Ingen kraft. Hur mycket beror på mig, hur mkt beror på tentaperioden, hur mycket beror på andra?

Jag försöker få ur mig en sorg, men jag vet inte riktigt hur jag ska formulera mig. vill inte vara pretentiös, vill inte låta som om jag skriver för någon annan, men hur jag än gör känns det inte äkta. Det kanske inte går. Jag vet inte. Fan.

Here goes nothing, nu måste det. Jag hade en lekkamrat som liten. Har inte träffat honom på flera flera år. Jag slutade åka å hälsa på, han slutade. Nu vill jag hälsa på, men nu är han borta. Han var två år yngre än mig. Yngre. Hur kunde han?? Jag har inte kunnat träffa hans föräldrar sedan dess.. inte vågat, jag flydde i somras när de kom på besök, drog in till stan och festade istället, dränkte alla minnen, slängde nyckeln i sjön, ville inte känna, jobbigtjobbigtjobbigt. Visst grät jag, visst sörjde jag, men det försvinner ju aldrig! bort med dig, jävla sorg, hur kunde han?!?! Har aldrig blivit så kall inombords som när hans mamma ringde. Jag tog samtalet. Hon ville prata med mamma, men det var jag som fick ta samtalet. Det var jag som fick höra avgrundssorgen, det var jag som tog emot dödsängeln. Jag skrek till mamma att det var telefon, kunde inte skrika sanningen. Gick upp och satt och grät med pappa, medans mamma var kall och saklig i telefon. Jag såg inte en tår från henne. Hur klarar hon att vara så stark? att stänga så? va? Jag förstår inte. Jag vill inte bli sån. Aldrig. Han saknas mig. Nu när han inte finns längre. Han är en av mina sorger. Som inte är min att bära. Fan.

Va?

Åååååååå, när det kliar i mig som mest att få bort tankar som snurrar, ja då kommer jag inte in på blogger. Ångest! Gaaaaah.... Jätteirriterande. Å nu kan jag bara få ur mig frustration, inte vad jag ville känna bort från början. Faaaan... Vaddå servern hittas inte?

Här sitter jag då å skriver på word. Av nån anledning känns det inte lika befriande. Speciellt inte med stavningskontroll. Det är det som är så skönt på blogger, ingen som rättar eller bryr sig. Förutom när jag själv stör mig på att jag stavar som en gris. Men det är ju mitt problem.

Sådär ja, ska vi se om det funkar. med mitt flyt försvinner väl allt lagom till att jag försöker posta det. men men. gör inget, då har jag iaf skrivit av mig.

Vad ska jag skriva av mig? Minns lite dåligt. blaj blaj..

Sant

Jag är nyfiken, inte rastlös. Nyfiken.

Lite

Lite nojig, så. Lite irriterad. Fräste åt en tjej i skolan idag. inte alls likt mig, men jag kunde inte behärska mig. å det var en sån löjlig grej jag fräste till om. men jag blev verkligen provocerad. Jag vill vara snäll. bara. jämt.

Satt och försökte plugga, men istället för att läsa in vad ett "open system" är för något så drömde jag mig bort till att jag hade en pojk som kramade om mig en hel morgon. Längtan trängde sig in i varje cell, bort flög alla tankar på plugg och jag försvann in i dagdrömmarnas underliga värld. Kände mig tom och okoncentrerad sedan. ännu mer än tidigare. hur är det möjligt? man frågar sig gång på gång...

Dags att sova mig bort i de djupa drömmarnas dalar och nej, fasen, försöker jag skriva prosa för mig själv? Undrar om det är där han finns, kanske... ska gå å leta. nu.

Näe

Hjärndöd. Är det såhär det ska vara? oj. så jobbigt. Tänk va lite jag kan.

Har ingen koll på nånting. Ingen känsla, inte en aning. Shit.
Idag sa någon att vi finns för att göra det lättare för varandra Är det så? Va? Lättare än vaddå? Vad är normen?

Bara frågor i mig nu. Jag är förvirrad.

Sorg

Jag bär på endel sorger. Men de är inte mina. Förut hade jag min egen sorg att kanalisera ut. Nu har den övergått i en längtan. Standardlängtan att vara älskad. Som vi alla vill vara. Som vi alla blir, till och från. Fast nu vore ju trevligt. Nej, jag bär på andras sorger. å då vill men kan jag inte skriva om dom, för de är inte mina att skriva. trots att de får mig att må dåligt. Mitt hjärta är väldigt lätt, jag har inte ställts inför svåra saker. jag lever ett väldigt sorglöst liv. men vissa saker sker faktiskt runt omkring mig. pö om pö. ibland samtidigt.
Fan. det är inte min sorg, men jag sörjer. Var är logiken? var är förnuftet?

jaa

Kamera kamera, älskade kamera, kom till matte!! komsi komsi!
Hon är upphittad! Från och med nu ska jag kalla henne Lisa. Varför? Vettekatten. Lisa är fint. Flitiga Lisa kanske. För hon är duktig på att ta kort. mmmhmm...

Bara det att hon inte är här än. Vill haaaaa, nuuuuu...
Ikväll ska jag lyssna på Mando Diao. konsert, yes. sitter och lyssnar på cd:n å överdoserar. gött.

Har varit helnere ända sen i onsdags. men nu leker livet igen. tänk, materiella ting, men så de påverkar. Sjukt egentligen. Lösningen är att inte ha några ägodelar. Har man inget saknar man inget. Sanning med modifikation...

Över och ut. Jag är knas

oh

jag är jättedålig på å skriva fylleinlägg. tycker jag själv. med tillhörande korregeringar. annars kan jag ju låta bli att rätta mina misstag. jag kanske skrattar godare idag. nu ska jag testa.

disster å käkar kaviarmacka bara för att jag är huingrig , har gått hem från kåren. såg en ,assa folk komma in, men jag ville inte vara med längre, är alldels för trött. har tappast bort min kamera, som vanligt. det brukar bli så. varflrör bruar brukar b det bli så? himla skumt. jag bajsar juba bara ord här. nej, det här inlägget kanske b man bara måste ta bort,. oj va fut det bli r när man inte ändrar alla misstag man gör. sam specielt när man är full. himla g dåligt. men jag har bagansaka kul. tror jag. äh, jag vet inte riktigt. näe, kanskae ska sova niu.

varför suprerer justjag bortmin kamera?

ojoj

full å dum. eller full å snygg. eller hur det nu passar. på en måndag. jag är nog dum. bajs. har redovisning imon på 5poängskurs. kanske skulle börja ta mina studier och mitt liv på allvar. men det har ju gått bra hittills. det hänger inte på betygen. det hängerpå mig. jag är ganska tillfreds. han tycker inte illa om mig, han tycker inte om mig. då är jag nöjd.

han svarar inte, men han sover nog. till skillnad från mig så drar han visst av telefonen när det är dags för nattsömn. men jag kan inte göra det. tänk om nått viktigt händer, och jag inte får reda på det? ja, vad händer då?
Att missa saker är nog min mardröm.

just nu skulle det vara smart att sussa sänger. den ser mjuk och blå ut. gott. jag tycker om blått. rogivande. det behöver jag, jag har ju bara halva foten i marken. blått hjälper mig att stanna kvar. ge mig inte rött, eller orange, då blir det knas.

puss på mig...

jag?

Är han verkligen så trevligt? Långt borta, distans, mest snack, jag hänger på, såklart. Varför gör jag alltid såhär? ...en dejt, en flirt, en kväll, en jag, en upptäcksresa, en kick en träff mitt i prick!

Å han som jag cyklade hem ifrån vid 11, han ler varje gång jag ser honom. Det pirrar i mig. Men det är inte de där trevliga fjärilarna, näe, det är mest så att situationen gör mig nervös. Å såklart tanken som snurrar runt. Att jag inte direkt skulle ha nått emot en morgonpromenad till. Fasen. Varför handlar jag om dom?

jag kommer inte riktigt på varför jag skriver det här. vill jag att det ska synas? skriver jag för mig själv? eller vill jag att det ska synas, för att jag då skriver för mig själv och får chansen att folk ser mig å hjälper mig med att bära mina tankar? Fast det. äh, det här inlägget ska bort imorn.. men jag borde ju inte känna att det ska skrivas här så att andra människor ska kunna läsa det bra å tycka att det är flyt i språket. Ibland borde jag nog låta bli att skriva. För att det skrivs för att jag vill synas. eller så kanske jag bara skulle vara trött.

Gött att man skrämt iväg eventuella läsare med korkat babbel iaf. Då kan jag börja skriva för mig själv igen. höhö

Instängd

Jag har stängt in mig själv i min lilla lägenhet idag. I min egna lilla värld. Ensam och övergiven. Knappast. Jag har en jäkligt skum sms-dialog på g, å jag vet inte riktigt vad jag ska tänka, göra eller svara. Egokickar är trevligt, jag kan hålla på såhär i evigheter. eller? Fasen, jag är så osäker egentligen.

Idag blev jag frågad varför jag inte har någon pojkvän. Svarade att jag är kräsen, men det känns mer som om det inte beror på mig. Jag finns här, kom hit, hitta mig! Jag är inte upphittad. Ingen vill ha mig. Eller ingen som hittat mig, om nu det låter hoppfullare. Den jag trodde var en hit kastade bort mig, bara sådär. Jag vill inte bli bortkastad så igen.

Jag är väldigt försiktig med mina känslor. Vad jag gör och vad jag känner och vad jag släpper ut eller in har knappt något att göra med varandra. Just nu är jag glad och trevlig, men jag får också väldigt många trevliga egokickar och folk runt omkring mig som vill umgås med mig. Jag är så beroende av andra för att må bra. Jag är så frustrerad över och har så svårt att acceptera att jag är så beroende av andra. Jag vill kunna må bra bara jag. Men då stänger jag av istället, då mår jag ingenting. Nånstans. Jag antar att jag inte är ensam om att känna såhär, men det är jag som är ensam med mig. Jäkligt drygt ibland.

Självömkan är en dygd.

Sten

Å, gud va skönt! En stor sten har fallit från mitt bröst, å jag är färdig! Har suttit som en sjuk slav och skrivit, rivit mitt hår, svurit över hemska grupparbetskollegor som varken kan stava till projekt eller Åhléns men nu är det KLART! Färdigt, inlämnat, out of my hands, å jag kan inte göra ett skit med det! Wohoooooo! Fasen va skönt. Åh, lättnaden är total.

Vad har hänt med mig, varför klagar jag inte för?
Nu ska jag diska, å sen ska jag ner på stan å shoppa upp alla mina CSN-pengar på kläder å skor å smycken å vad jag än känner för. Å, lättnaden är total. Hoppas bara vi får godkänt. Men, nu kan vi inte göra nått mer. Jag behöver aldrig mer jobba med idioterna. Yes!

Sen blir det fest ikväll med hattema. oh, så roligt. Jag har ingen hatt. Attans. Löses under stadsbesöket alltså... watch out, here i come!

Wohoo

I'm freeeeee! Jag är över honom, nu är det äntligen slut på all vånda, smärta och självömkan över en krossad själ! Gud, jag är alldeles salig. Sprattlar runt frigjord energi i hela mig, vad ska jag nu ägna mig åt om jag inte kan tycka synd om mig själv och hata honom?! Å, det här är underbart!!

Förvirrad

Jag har hemlängtan. Eller bortlängtan. Eller vad fan det nu är. Två år börjar kännas av. En längtan, en önskan, ett behov. Det lockar och pockar, hoppas på mirakel. I jul kanske? Jag och vilka pengar? Fasen, jag vill hem..

Bloggsöndag

Är söndagar någon slags ledig, helig dag i bloggvärlden eller? För jag har seriösa problem att hitta nått nytt intressant att läsa bland bloggarna. Så himla trist. Är det bara jag som inte har nått liv?

Fast egentligen vill jag helst hitta nått att göra så att jag kan dra ut på tiden och slippa plugga. Så himla korkat. Jag måste verkligen. Tenta tre veckor, en jättebok att plugga in, å tusen uppgifter att lösa. Mitt pluggsätt är inte ett bra pluggsätt... suck

Klippt

Jag är nyklippt, omklippt, uppklippt, å jag trivs jäklar så bra med det! Wohoo

Jag är även nyvaknad och bakis, med gammal däsen smak av rödvin och kebab i munnen. Vette katten om det är så kul... Försöker bränna bort det med kokhett té, men jag bränner mig mest, tror jag. Varför stannar kebab och vin så bra kvar, till morgonen?

Kan inte producera en sammanhängande tanke.. trevligt.