Tillsammans

Jag kunde inte somna i natt. Trots att detta var det enda jag behövde. Men nej, det gick inte. så jag låg fram till fyra och läste ut de sista trehundra sidorna i Anna Gavaldas Tillsammans är man mindre ensam. Nu skulle jag vilja säga att det är en alldeles förtjusande liten bok, men då låter jag som en tant i mina öron, så det låter jag bli. Men den är fin. ett hett boktips såhär i juletid. Jag önskar att jag kunde franska, för jag tror att den är grym på orginalspråk, det känns som om man tappar en pusselbit med översättningen. Men fint likaväl. Mm, så efter fyra somnade jag med ett leende på läpparna. Skit i att det är tentaperiod, tentor kommer och går. Omtentor är trevligt. Eh...